Analog Clock

söndag 9 juli 2017

Skriver för livet.
Varför? Jag och många med mig har nog haft samma tanke. När jag nu är en bit över pensioneringen så ska jag göra ett försök i alla fall.
Att skriva ner det jag minns, stanna upp och reflektera över meningen med mitt liv tror jag kommer att kännas bra.
Jag har just läst att ”varje människa är i sanning unik och ”oersättlig” och varje liv måste väl vara värt att skildra. Sagt och gjort.
Kanske kommer mina barn och barnbarn läsa detta en gång i tiden.


Nu sitter jag på balkongen, har just fyllt 71 år och mår så hondans bra . Balkongen är inbyggd och ligger i Ängelholm. Här tillbringar jag mycket tid av dagen /foto/
Naturligtvis tänker jag mycket på förr i tiden. Eftersom mina föräldrar inte finns i livet längre och jag inte har fått några syskon, så får jag ofta själv dra mig till minnes och drömma mig tillbaka.
Signe o Nisse/mor o far/ träffades när Signe var och hälsade på sin syster Clara som arbetade på samma gård som piga, och där var Nisse anställd som dräng.
Då han mjölkade korna som gick på bete uppenbarande sig Signe på fältet. Nisse kunde inte se något eftersom kon var i vägen, utan han skymtade endast ett par vackra spiror. Med hög röst undrade han vem dessa bruna vackra ben tillhörde..Tadda, tadda, så dök hon upp på rätt sida av honom. Långt mörkt hår och förmodligen en svag rodnad på kinden kunde sätta vilket pågahjärta som helst i brand. Och det brann visst till!!Signe hade inte fyllt 18 år när jag kom till världen den 19 juni. De gifte sig den 9 juni på pastorsexpedition i Linderöd där hon var ifrån. På den tiden fick den som inte fyllt 18 år skriva till ”kungs” som de sade då. För att få beviljat giftermålet.  etc etc ......

Detta började jag med för sex år sedan och det vette 17 om jag blir klar.  Jag beskriver om hur vi hade det då. Själv har jag alltid undrat över vissa saker i min barndom.
De som skriver dagbok har en väldig tillgång till dem senare i livet. 
Jag sitter som sagt mycket på balkongen och filosoferar. Det kommer en del bilar som av olika anledning bestämmer träff med någon just nedanför min utsiktsplats. Ibland fantiserar jag men ibland stämmer nog min fantasi med verkligheten.
I lördags avhandlades ett bilköp. Spekulanten hade sin fru och son med sig. Förmodligen var det sonens första bil. Det knackades och synades både ute och inne på objektet. Även en provkörning gjordes. Äntligen bestämde far sig för att den skulle sonen ha. Stolt som en tupp körde han eller kröp ut från parkeringen i egen bil. Han satt vid ratten stolt som en tupp och ett leende på läpparna. Föräldrarna skjutsade försäljaren i sin bil. Jag belönade mig med en kopp kaffe till efter att ha följt köpet.
Idag följde jag ännu en scen.  Där tog min fantasi slut. Jovisst har jag annat att göra men oftast sitter jag och tittar ut samtidigt som jag avnjuter en dagens.



Jag och min kusin Kristina med män tog en tripp till Uddevalla i förra veckan. Endast en dag.
Vi hade pratat länge om att hälsa på en annan kusin. Rolf som just fyllt 80 år. Han bodde mitt i skogen och det är en gåta fortfarande att vi hittade fram. Tack GPS. En kvinna med pipig röst som ofta kommenderade att vi skulle ta en U-sväng. "Skit på dig kärring sa vi till sist till henne."
När vi krånglat oss ur baksätet så skrek han då han såg oss. Det var som att se hans gamla mostrar påstod han. Tack för den. Vi som hade piffat till oss med både rouge och läppstift.

Det blev en fantastisk eftermiddag. Först en Skånsk kalops och till kaffet en bohuslänsk ostkaka. Avskedet blev intensivt. Man vet aldrig var vi träffas nästa gång. Han stod på trappan och höll i skånska flaggan som vi köpt med oss. Till sist såg vi bara något som vajade för vinden.  Jag tror att vi drabbats av "mundiarè" alla tre. Puh!

Besökte min dotter några sköna dagar i veckan. Tänk att ta dagen som den kommer. Gå i en zingoallaklänning och vara lös och ledig. Tog vårt dopp i sjön. jagade några snokar och mygg men annars "bara vara" är underbart. Det är så härligt att känna sig väntad och välkommen. Eget rum med badkappan hängande på dörren, tofflor som jag kan gå ut och in i. Varje gång jag träffar mina barn så kan vi prata både djupt och humoristiskt. En härlig känsla i hjärtat.                            




och nu ska mannen och jag ut på en liten semestertripp igen. Ska försöka att vara lite kreativ med kameran. Det är bilder man stöder sitt minne på och tur är det. Sa jag vad jag hette?



Var och hälsade på nya husägaren som fixade till sitt växthus.





Önskar er en fortsatt skön sommar. Lata dagar och en bra bok i hängmattan.



lördag 17 juni 2017

Alltså, det hade jag aldrig trott ........

....att jag skulle skriva här igen. Har tänkt på det flera gånger, men nej. Asch, jag väntar tills imorgon!
Men vilket väder just denna veckan och då kan inget stoppa mig. 

"Hur är det" undrar mannens telefonkontakter och då svara han för det mesta "det är som vanligt"
och för det mesta är det så.
Men visst är det en härlig tid nu. När solen skiner och allt är lagom då blir sinnet ljust.




Har ständig kontakt med barn och barnbarn. Får snaps/nej, ingen nubbe/ varje dag från minsta barnbarnsbarnet och det livar upp den gamla.

Snaps och mobilt bank id har jag lyckats lära mig. Stolt att jag lyckats fixade det.

Idag blev det en utflykt med stavar och mannen. Vi styrde kosan till ett koloniområde Fritiden här i Ängelholm. Det är bara så underbart där. Som ett miniland eller ett tittskåp.
Förmodligen mycket pensionärer för ogräset hade ingen chans att växa upp. Odlingarna prunkade i rabatterna och kanske t om pottan tömdes där och hjälpte till det hela.

Vi har varit en sväng i Karlshamn och hälsat på min kusin och hennes love. Vi trivs så bra med dem och Kristina och jag frossar i "kommer du ihåg"när vi tittar i gamla album.
Tittar på gamla kort och kan identifiera oss med våra mödrar som då var i vår ålder. Lite mulliga och glada.
mellan hägg och syrén




Oj, nu får jag vattna tomatplantorna igen. De har verkligen gjort intrång i mitt liv. Fyra stycken som tillsammans liknar en djungel. Inköpt två set krukor för omplantering, jord och näring.  De dricker vatten som en kalv och ovanpå det ska vi resa bort en vecka. Ska bli intressant och se om det lönat sig.
jag är inte typen som kan behärska mig.


Min hobby PERSLUND fortskrider varje tisdag em i fotokällaren. Nu förbereder vi en utställning till augusti av konfirmationskort . Hoppas att vi kan få fota av privatkort så det blir 
lite för besökare att titta igenkännande på.. 
Jag minns min dotters favoritutryck när de var i trotsåldern "de ska väl på konfaläger någon gång" så jag kan få lite lugn. Det var väl en tolv år tills dess. När den dagen kom så tyckte hon inte helgen gick fort nog.


Nu dalar solen sakta ner, men jag hinner nog ta ett par kapitel av en Lucy Dillon bok innan mörkret helt faller över mig.

KRAM FRÅN MIG TILL DIG.


lördag 28 januari 2017


Tar en liten titt med svag belysning, kollar mitt lilla face och inser att " det blir ju inte bättre än så här. Läste skriften och visst är det så. En himla massa stigar som korsar varandra, vissa irrar omkring och blir djupare, kanske är det E6:an man kommer till. Skit samma. Antagligen har jag haft himla roligt och skrattat mycket som jag också inbillar mig ger ansiktet karaktär. Ett är säkert man blir inte  yngre.
Det är bara till att skratta sig igenom 2017 också.
                                                                                    Och nu är jag av med julen. Så vackert när det begav sig men så tråkigt det ser ut i januari. Stod på vinden och tyckte det var skönt att bli av med "skiten".                                                                       Har nu piffat upp med ljusare dukar och tulpaner naturligtvis. 
Gardinerna som jag haft förut kan jag inte hitta. Ungefär som glasögonen. Annars har affärerna nya piffiga modeller.                                                                        
Fick förstås reda på min pension 2017. Det var inte mycket. 240 kr. Ska sätta mig utanför ICA nästa vecka. Eller köra tidningen.
Lugn o fin, inte klaga.
Ni såg kanske ett program av Tom Alandh, Han hade spelat in sina fosterföräldrar, miljön och hur det var då. Fadern var född 1900 och med stöd av foton och hans dagböcker blev det ett fantastiskt program. Såg det två gånger! Alltså.  " Inte ska jag klaga inte." Men det var mysigare förr.

Var på 2-års kalas i söndags. Här sitter hon och väntar på sina gäster och kollar in någon seriefigur som jag inte vet namnet på. Så mycket nytt. Hon älskar biet Maja och det kan man se är ett bi.

När vi sjöng för henne så tittade hon storögt på oss och undrade vad som stod på.    
 



Tittar ofta på foton som jag har i min extra hårddisk.
Saknade snön vid årsskiftet tex. Jättevackert när det är orört

Eller när bönderna drar ut i markerna med traktor, häst och lilla frun. Svag ljummen bris.
                                                                                                     
Nästan som en hägring. Vila, lugn och bara njuta. Lite fågelsång kan fullborda det hela.
SNART SÅ........


Avslutar med änglavingarna som nu  hänger på torget. Man kan få dem i sin favvisfärg bara man står där tillräckligt länge eftersom de byter färg.

Glöm inte alla hjärtans dag och sist men inte minst: Ha en skön helg och ta en tur i det vackra vädret
                                                                                                  

onsdag 4 januari 2017

GOTT NYTT ÅR!




Verkligen ett tillfälle att få umgås med vänner som av långvarig tradition träffas denna kväll.
Tänk förr /ja, nu är jag där igen/ var det stor skillnad på hur vi firade. På den tiden umgicks vi lite annorlunda Tex: När de snodde mina mamelucker och sköt en stor raket igenom dem. Vad nu detta skulle betyda.Trodde de att jag bara hade dem. Blev nästa år förärad med ett par andra med ännu grällare färger.
Numera står vi inne och ser uppskjutningen och hör nyårsdikten på Tv samtidigt.
Jag har inte avgivit något löfte. Det är inte lönt. Ok man går inte ner några kilon bara på löften.

Nytt år och ny tid. Jag har fått Tid på hjärnan. Fastnat i det som hände, det som händer eller som ska hända. Fastnar ibland i barndomen och gräver och försöker förstå. Förstå vem jag är. Till vilken nytta? Vi äger inte tiden utan tiden äger oss. /Har läst det någonstans och det passar in på mig/
Nä skit i detta. The show must go on.

Julafton var jag hos Lottas dotter Elina med familj och dit kom familjen från öst och väst. Precis som i Funny och Alexander. God mat, värme från alla ljusen och den enorma granen som kunde liknas vid en torggran. Lilla Melissa 2 år den 24 januari hade naturligtvis huvudrollen.

Hjälpte tomten att dela ut julklappar eller snarare slängde ut, Höll på att sno skägget från honom. Själv fick hon så många så jag vet knappast om de är uppackade alla.
Några dagar innan var vi på torget och träffade en tomte som bjöd på pepparkakor.
Fick själv ett presentkort på SPA behandling tillsammans med dotter och dotterdotter. Verkligen något att se fram emot.

Före jul besökte jag ytterligare barnbarnsbarn, rena fröjden. Lite äldre är de men med lång fika tillsammans och lite snack om hur deras dagar och liv ser ut fick vi en fin stund tillsammans.  Kan inte nog förvåna mig hur uppdaterade de är på vissa saker. Frågade de mig när jag var född så visste jag inte. men jag vet när jag fyller år blev svaret. Men född?? Var man dum eller?

Harry och Ville  tittade storögt på.
Ehliaz
Alice
Får i nuläget inte rätt på datorn. Förstår ni att jag är frusterad.
Återkommer när jag tagit något lugnande.

måndag 31 oktober 2016

På resande fot...........


Han hade gått i ide redan i augusti. Vilket härligt jobb. Stod länge och kollade. Tyckte att han flörtblinkade med mig. Skönt tänkte jag "nu är man på banan igen". Min sjuka humor.!

Tornet på domkyrkan. Var inne och bevittnade ett bröllop samt tände ljus. Går ofta in i kyrkor som vi passerar. Sitter ner ett tag och får ett lugn som jag inte finner någon annanstans . Ja, så är det bara!

Härlig vecka, men livet går vidare mot nya djärva /nåja/ mål. Har i alla fall gjort ett bildspel av veckan och det är kul för oss att gå tillbaka till om några år.
Våra gäster slipper att tröttas med detta.







Jag har även fått deltaga i en släktträff i höst. Själv är jag syskonlös och hur kul är det att festa med sig själv. Eller?
I alla fall så började dagen med ett besök på Torpa museum i Småland. Lyckades samla ihop syskonen på trappan till ett litet torp som tillhört en del förfäder till dem.


Efter vår utflykt så blev det gemensam middag hos paret Hammar som pågick framåt småtimmarna Tack för en trevlig dag.

Sen måste jag också berätta om mitt livs första ishockeymatch. Det blev Göteborg-Leksand.  Fick följa med mannen på hans present hotell+upplevelse. Leksand har sedan pojkåren varit "laget". Och vem överger sitt lag helst i svåra stunder som de för tillfället har. Nio tusen personer bestod publiken av. Kom som tur var sidan om en kille som egentligen var göteborgare. Allt var fantastiskt fint i början med ljus, musik och så då huvudrollsinnehavarna. Tur i alla fall att inte Bengt hade sin Leksandsceps i denna stund. För vi fick vänta länge på målet. Då STOD vi upp och applåderade tillsammans med bänkkamraten och andra tillresta leksingar. De som satt bakom oss var inte nådiga efter detta. Jag skulle kunna nita dem. Bengt lugnade mig och sa att så här är det. Jag applåderade inte på Göteborg en endaste gång efter detta. En upplevelse rikare och egentligen var det jättetrevligt hela kvällen.

Nu är det i alla fall slut på sommaren. Hösten har haft sina vackra dagar också.



Hörde på radion idag att snö kan dyka upp här närsomhelst.
Man får leta upp sina broddar och stappla ut ändå.







Rullade upp på morgonen och möttes av en fantastisk utsikt som nästan gjorde mig religiös Amen..
/fotat från gästrummet hos dottern/

Snacka om turné. Nappade på ett erbjudande från dottern och även min svärson som tyckte att det var ett tag sedan som jag gästat dem. Så det var bara att packa lilla väskan och ge sig ut i vida världen igen.
Hann ta en bild då vi susade upp på infarten. Kaffesugna till max men en färgexplosion kan inte missas.




Tog min specialgjorda vandringsstav dagen efter och gick rakt ut i skogen. Lotta börjar kunna trakten runt knutarna men vi lät oss tystas av fågelsång, doften av fuktig gjord och skönheten i naturen.

Ännu en liten lill-semester. Underbara dagar och underbart god mat. etc etc.




När man inte kan bada i sjön får det bli bad i tunnan. 39 grader och en massa tända ljus runt om.
     Det var en fantastisk upplevelse.  Tack för fina dagar.!

Mycket blev det idag, och på fredag ska jag till Alingsås och hälsa på sonen. Tredje året i följd som jag följer "up to light" arrangemangen. En tradition som är jättetrevlig.


Kram från mig till dig!

Tack för att ni tog er tid att dela upplevelserna
med mig.

onsdag 28 september 2016

GOTLAND........

.... alltså semester. Jag vet att pensionärer alltid har semester. Att komma hemifrån och framför allt planera är en höjdare. Snurrar jordgloben och pekar - tada Gotland! Vi hade sett tidigare i veckan ett program om just Gotland. Ingen av oss hade varit där och vilka vackra foton som visades upp av ön.
Tände direkt på det och även mannen.
Bokade direkt och tur hade vi att just vårt boende var ledigt just när billiga veckan började. Lite utanför ringmuren men bara några kiloometer.
Speedade till tusen åkte vi en tidig måndagsmorgon.

Vackert väder, svängig musik på radion och ryggsäck med färdkost.
Uppehållet var noga valt. Endast en städerska gick runt och höll ordning.
Kaffe och mackor satt som en smäck.
Här glider hon in mot kajen. Solen gnistrade i dess nos.
Tänk alla långtradare som först skulle in. Började fundera på vilket simsätt jag skulle ta till vid ev sjönöd.                                                           
Här glider hon in mot kajen. Solen blixtrade i dess nos...






En sista blick bakåt där man ser Badholmens danspalats.  
Vi hann knappast dit förrän vi åkte mot ringmuren. Först en liten titt över och sedan fick det bli ingången

 
Veckan innan var det inget semesterväder här, men NU rena sommaren. En svag fläkt från havet som inte gjorde vistelsen sämre.
Dagen efter styrde vi kosan till Fårön. Ville gärna besöka Ingmar Bergmans museum eftersom det har skrivits mycket om det.
Mycket intressant. Såg även film om hans liv och små snuttar av filmer som var hans verk.
Kom på mig själv att det är inte många filmer jag sett och skall definitivt låna några på biblioteket.
Det är ju så att man ändrar sig med åldern och kanske tycker om dem idag.                                                
Bengt i biblioteket och kollar sin mobil

Vi fortsatte färden och kom till Langhammars raukområde. Det var så otroligt fint. Säkert 5-6 meter höga. Skulle gärna klättra upp och ta en selfie som ungdomar gjorde där. Då hade nog brandkåren fått rycka ut och ta ner mig.
Någon bra badstrand var där inte eftersom det var lika stenigt under vattnet.



Sedan drog vi oss mot "hemmet" där vi slog läger för resten av kvällen.

Planerade för nästa dag och somnade gott efter all gotlandsluft som vi insupit.

Oj vad vi mådde bra!

Drar mig nu tillbaka för natten men återkommer en annan dag.
                                      
                                
  Kram från mig till dig!