Analog Clock

lördag 26 november 2011

Snart är det jul igen....


Oj, det var längesedan jag var inne på denna sidan. Inte kan jag skylla på julbrådskan. Den är närmast obefintlig. Nä, nu sitter jag bara och tänker på hur det var förr. Det kan man förstås bli jäktad av. Hur hann man med allt. Jag var en bit över 20 och fick dela en julgris med mor. När jag tänker på dagens ungdomar så blir jag full i skratt inför synen att se dem stå med slaktförklädet på sig och stoppa korv, steka köttbullar och framför allt slita med alla styckningsdelar. Men det var då det. Nu är det andra tider och jag tycker att de gör rätt i att i alla fall inte ha med slakt att göra. Det man köper färdigt är minst lika gott. Jag själv skulle inte vilja stå där igen.Julen är till för barnen och som vuxen se dem tindra med ögonen. Och gör de inte det så får de lära sig.




Som liten åkte jag till min mormor med tuff-tuff tåg. Alltså ett sånt som visslade och ångade. Hårda kalla träbänkar i 8 mil och byte två gånger.








En viss spänning och förväntan låg i luften. Då vi passerade Hörby radiomast så trodde jag att de som medverkade klättrade upp i masten och sjöng i programmet "Barnens
brevlåda".
Klok som en tax men som tur är så har man blivit lite mera  klipsk med åren.



Får jag presentera Mormor Kristina. Födde elva barn men hade alltid tid med alla. Mötte oss vid stationen. Svart hukle kring sitt
silvervita hår. Precis som i 40-talsfilmerna som ibland visas mitt på eftermiddagen i TV. Vem sitter och ser på TV en eftermiddag?

I alla fall så hade hon samlat glansigt chokladpapper hela året som vi slätade till med tummen och sedan låg så skimrande på bordet.
Sedan tog hon havrestrån och på dem rullade vi glanspappret på de små kornen. Jätte, jättefint blev det och jag och mina kusiner satt saliga och tyckte att mormor var bäst i hela världen.
Det var då de när inte Ikea fanns.

Tog en tur förra helgen till julmarknad i Halmstad. Vapnö slott. Jättetrevligt och massor med fantastiska hantverkare. Skulle kanske köpt något av dem men det blev en del matprodukter istället. Typiskt oss. Mat!!

Hittade en rolig väggmålning, men det är klart heter man Mona eller Lisa så är den kanske inte lika uppskattad.
Kan målaren ha tänkt på MONALISAs leende när han fick till den.








Ljusen lyser vackert upp i skymningen, men det hann det aldrig bli ,så jag fick redigerade till det lite.






Ta´ er tid och värm lite glögg och kanske en liten pepparkaka.
Var försiktig med ljusen, fast brandmännen brukar vara
jättesnygga.


Kram till er alla från mig.

Inga kommentarer: