L J U S G L I M T E N : Botten är nästan nådd.............

Ett nytaget foto!

Det säger väl allt. Fast när jag tittar efter så visst kan det ha en viss likhet med vad jag brukar se i spegeln på morgonen.
Just nu hes, hosta osv. Ser ljuset i tunneln vid läggdax.
Nä, skärpning man är ju kvinna, och kvinnor kan har jag läst.

Det är inte många knop som blivit gjorda dessa helgdagar.

Blondinen går in i tygaffären och säger:
-Jag vill ha gardiner till min dator.
Affärsbiträdet:-Man har inte gardiner på datorer.
Blondinen himlade med ögonen:.....
- But helloooooooo, jag har windows /den var låg!/

Vi firade förstås mitt barnbarns 25-års dag.
Först släktfest på fredagen och sedan party påskafton.
Vi blev bjudna på påskbuffé och sedan grill med ett enormt frukt och grönsaksfat med fetaost, allt enligt jubilarens önskan.

Det är vad jag gjort i påsk. Annars tycker jag att påsken är den finaste högtid av alla. Ljusare tider, lätt mat och inget ståhej med julklappar. Den har liksom bara försvunnit pga min förkylning. Tur att mannen har jour och måste vara tillgänglig för sitt jobb.

På tal om mannen så har han fyllt år igen. Det är naturligtvis lika för alla. Dålig på att hitta någon present så han fixade det själv.

Jag såg förstås till att hans svagheter var lättillgängliga för honom i favoritfåtöljen.............

fjärrkontrollen, godis och whisky med tre isbitar.

Han överraskade mig!! på sin dag med att beställa bord på restaurang och köpt biljetter på konserthuset.

Där uppträdde Bengt Magnusson/känd gitarrist/och Caroline Larsson en riktig sänglärka.

Upps! jag menade sånglärka.

De sjöng och tolkade på sitt sätt Eva Cassidy. Underbart allt i genom och 90 minuter bara svissade iväg.

Tänk att ibland blir man näst intill förvirrad av sina känslor.

Gitarristen gjorde själv ett nummer, fråga mig inte vad stycket hette, men jag blev så överväldigad av mina känslor så att tårarna bara kom. So what-det var ju mörkt i salen och jag hulkade inte precis.