onsdag 2 augusti 2017

Lite smått och gott






om vår semester...  Vi gör inte precis några jorden runt resor men det blev ändå över till ostkusten och där vi rundade Stockholm. Sen fick vi hemlängtan.
Gjorde ett stopp i Karlskrona och blev nostalgiska eftersom vi strosat i den stan förut.
Brändaholm på Dragsö, som består av underbara kolonistugor från 1923. Det är som att promenera i ett dockskåp. Dessa stugor har endast ägare som är skrivna i Karlskrona och som oftast går i arv. Många sluttar ner mot vattnet och där ligger en liten brygga och en liten båt som man kan ta en fisketur i framåt kvällen. Det är så sött. Förresten om någon är till salu så måste den där Karlskronabon hosta upp en mille minst.





Alltså- kolla brevlådan. Miniatyr av stugan och så slipper de reklamen.





På tal om brevlådor så gick jag på den här.
Anders och Lotta. Har mina barn anknytning här?






En sista blick neråt så kunde jag tänkt mig att springa genom rosen allén och ta ett bad.
Det skulle förstås varit för 57 år sedan för då kunde jag både rusa och kasta mig i vattnet någorlunda graciöst.







Då hade det kanske blivit en sådan baddräkt som jag hittade på Dunkers utställning /Nelly Gunnarssons foto/.
En stickad sak som blev längre och längre ju mer man badade.
Till sist räckte den ner till knäna och man vågade inte gå upp ur badet förrän vattnet var urvridet. Snacka om klåda.
Ibland blev den torr till nästa dag.




Gick in på Dragsö camping för att få en fika. Satte oss utanför affären för att invänta att de skulle slå upp dörrarna till caféserveringen.
Faktiskt ett möblemang ledigt ni vet ett sådant där bänkar och bord satt ihop.
Ville gärna sitta på samma sida som mannen. Mjau! Han satt redan där och så kommer jag för att kolla utsikten gemensamt. Herre Gud - utsikt. Ja, det fick de som satt på andra sidan vägen. Så fort jag doppat ändan eller kanske ramlat ner på bänken så såg jag i ögonvrån att min man liksom studsade upp en aning.
Sen gick allt så fort. Jag låg på marken med bordet och den andra bänken över mig och Bengt likaså. Han fick brått upp men jag fick ett skrattanfall och blev liggande. Han hjälpte mig upp. Bakom satt två äldre män och var oroliga för oss. Jag sa till dem att "nu ska jag hem och banta" De var även gentlemän för det tyckte de inte alls. Bordsbenen var alltså felställda. Vi kollade det senare och det stämde. Tänk om någon filmade oss med mobilen.
Svanskotan påminner mig ännu om fallet.
Ni förstår vi var bara tvungna till att åka vidare. Det blev Västervik.
Tog en skärgårdstur och det är alltid mysigt med bra väder. Fick sällskap med en guid /ledig för stunden/som berättade vad vi åkte förbi historiska platser och det var mycket intressant.
Tog en tur på kvällskvisten, stannade och tog en öl och såg massor av andra kvällsflanörer. Dagen efter skulle den stora Västerviks musikfestival äga rum.
Som ni ser på bilden så var det fler som satt och njöt.






Vi traskade hemåt i en helt fantastisk sommarkväll. Många underbara gamla hus passerades. Ljust här spelade mig känslorna ett spratt.
Från det öppna fönstret strömmade musik.
Så skimrande var alltid havet -Instrumentalt av Janne Schaffer.
Tur jag alltid blir några steg efter mannen så jag diskret kunde torka en tår från  kinden.

Några dagar från semestern men återkommer kanske om andra hälften.

Mycket på gång så jag får inte slarva med andningen.

I alla fall får ni ha en fortsatt skön sommar. Den är inte slut på länge. Ni vet förra året trodde jag nästan att hösten aldrig skulle infinna sig.

KRAM FRÅN MIG TILL DIG!


Inga kommentarer: