Nyvångshögen...

byns stolthet sedan urtider. Denna kulturskatt bevaras väl av en fantastisk styrelse och naturligtvis av alla som på ett eller annat sätt stöttar föreningen. Till största delen är det människor som har en viss anknytning till byn. Själv är jag gift med en "grueunge" och tycker därför att det är kul att följa med i allt som tillkommer varje år i form av gåvor som härrör från gruvepoken bla

Green bad med kvinnornas hjälp till vädergudarna. Det hjälpte!

.I går/läs söndag/hade de sista öppet hållandet i museet för säsongen och i samband med detta så ordnades en vandring upp mot toppen, nåja i alla fall en bra bit mot toppen. 
Deras tidigare ordföranden mr Green berättade före uppgången om gruvans historia. Han är fantastisk med all sin kunskap om dess historia, händelser och framför allt om floran som sprider ut sig i olika växtarter för varje år. Antalet uppstigare var mellan 80-90 personer och det säger allt. Ryktet sprider sig. Jag tyckte mig höra danska språket där också, så jag sade till guiden att "nu får du snart gå en snabbkurs i engelska"

Vilka vyer vi fick njuta till!

Långväga gäster från Göteborg och Helsingborg (!)

Efter utflykten var det dukat långbord utanför museet och många lät sig väl smaka av gott kaffe och nybakade kakor. Naturligtvis hade kvinnorna stått för detta.
När regnet kom så drog sig en del in i museet och det var ju också mysigt.

Eftermiddagen blev verkligen en ljusglimt

så även kålpuddingen som intogs på balkongen senare.

Hösten nalkas.